Aktiv rekrytering ger resultat
- För första gången är det någon som satsar och ger mig en ordentlig chans, säger Tedros Mehretu som ska praktisera på Göteborgs-Posten i höst.
Tedros Mehretu gick en ettårig kurs på JMG vid Göteborgs universitet för sju år sedan. Den riktade sig till invandrade journalister som varit verksamma i sina gamla hemländer med syftet var att hjälpa dem in på den svenska mediemarknaden.
Tedros Mehretu hade jobbat som reporter i sitt gamla hemland Eritrea och såg det som en möjlighet komma tillbaka till journalistiken. Men efter att ha praktiserat först på Dagens Nyheter och sedan på SR Göteborg fick han inget jobb och har sedan dess jobbat med annat.
- Jag har sökt flera sommarvikariat de senaste åren, men inte fått något, ofta med förklaringen att jag har för lite arbetslivserfarenhet, säger han.
Nu ser han fram emot en tvåmånaders praktik som redigerare på Göteborgs-Posten i höst.
- För första gången känner jag att någon verkligen vill ge mig en chans. När jag pluggade lärde vi oss redigera i Quark Express, nu använder de flesta Indesign, även GP. Men istället för att säga nej har de avsatt tid och personal för att lära mig rätt program, säger Tedros Mehretu och fortsätter:
- Det är sådana här initiativ som behövs, om medierna menar allvar med öka mångfalden så måste de vara beredda att satsa.
I höst lämnar Negra Efendic sin fasta tjänst på Borås Tidning för att bli kvällsreporter på Svenska Dagbladet. Hennes kvaliteter som journalist i kombination med hennes bosniska bakgrund, hon är dessutom auktoriserad tolk i bosniska, har gjort henne attraktiv på arbetsmarknaden.
- Jag känner lite dubbelt inför det där. Ibland har jag ifrågasatt mig själv och tänkt "är jag inte duktig annars, utan 'bakgrunden'?" Men jag vet ju att arbetsgivare kräver kompetens, säger Negra Efendic.
Hon tycker att det är bra att medier anstränger sig för att öka mångfalden på redaktionerna, det behövs, menar hon. Men hon tror att det skulle finnas fler journalister att välja bland om utbildningar bättre tog till vara på grundläggande journalistiska kvaliteter, nämligen nyfikenhet och nyhetsnäsa.
Själv gick Negra Efendic journalistlinjen på Bona folkhögskola i Motala.
- Jag hade bott i Sverige några år och hade för dåliga betyg för universitetens journalistprogram. Jag sökte däremot varenda folkhögskolelinje. Flera hade språktest och dem kom jag inte in på.
Hon tror att många kompetenta personer sållas bort i sådana tester.
- Det finns inget som säger att du blir en bra journalist bara för att du kan några svåra ord man aldrig använder. Man kan öva upp skrivandet, lära sig hur man gör en ingress, säger hon bestämt.
- Men redaktioner borde också ta ett större ansvar och inte alltid kräva den färdiga superreportern. Jag fick hjälp och coachning när jag först började på Borås Tidning, säger Negra Efendic.
När Juliana Alonso läste Journalistik och Multimedia på Södertörn fick hon ofta höra att hon skulle ha lätt att få jobb eftersom hon har argentinsk bakgrund och pratar flytande spanska.
De kunskaperna bidrog mycket riktigt till att hon fick en attraktiv praktikplats på SR:s Studio Ett. SR hade vänt sig till Södertörns högskola med en förfrågan om praktikanter med så kallad mångfaldskompetens.
- Jag sökte många sommarjobb. En del skrev i sin annons att de söker folk med utländsk bakgrund. Jag är visserligen ganska grön som journalist, men ingen hörde ens av sig, säger Juliana Alonso.
I sommar har hon fortsatt på SR som vikarie, men vad hon ska göra i höst vet hon inte ännu.