TT kritiseras för segregation
Nästan bara etniska svenskar får toppjobben. Det visar en granskning som TT gjort av hur regeringen tillsätter myndighetschefer. Samtidigt visar det sig att nyhetsbyrån är lika dålig på att anställa journalister med utländsk bakgrund.
Sverige kallas ofta mångkulturellt men när regeringen tillsätter myndighetschefer är det etniska svenskar som får de höga posterna. Av landets totalt 116 byrådirektörer har sex av dem rötter i andra länder, jämfört med omkring 20 procent av landets befolkning. Det konstaterar nyhetsbyrån TT i en granskning som ett flertal svenska tidningar publicerat.
"En Kalles kaviar mentalitet", citeras Luis Abascal, tidigare toppchef i Stockholms stad, i TT-artikeln. "Man ska se ut som killen på tuben för att få en chans".
Samtidigt har TT:s redaktioner granskats. Resultat: av 120 journalister verkar det inte finnas någon med rötter i länder utanför Europa. De allra flesta journalisterna har etniskt svenska namn.
- Nästan uteslutande vita, etniska svenskar arbetar där. Hur kan det vara så? I ett samhälle som har en befolkning som präglas av olikhet är det konstigt, säger Juan Fonseca, ordförande för Diskrimineringsbyrån i Stockholm, som gjort undersökningen genom att söka utomeuropeiska namn bland nyhetsbyråns reportrar.
TT har varit Nordens största nyhetsbyrå i 80 år och har en unik maktposition. Eller som TT:s hemsida uttrycker det: "Det är texterna från TT som utgör stommen i alla stora redaktioners nyhetsbevakning i Sverige."
- Det är klart att det är ett problem att det ser ut som det gör hos oss, säger Christina Bodin, reporter på TT som gjort granskningen av regeringens utnämningar av generaldirektörer.
QR: Varför är det ett problem menar du?
- Man går igång på olika saker som reporter. Jag gör det på könsskillnader för vad det innebär har jag sett i verkligheten. Den som identifierar sig med sin utländska bakgrund ser kanske andra problem och får andra tips än jag får.
Anders Rhodiner, ansvarig utgivare och redaktionschef på TT, håller med om att reportrar går igång på olika saker beroende på deras erfarenheter och att det påverkar deras arbete.
Han betonar att han själv inte sett undersökningen av TT-redaktionerna och ifrågasätter metoden med att räkna namn, men vill gärna kommentera resultatet.
- Det här är en fråga som hela tiden ska tas upp och ventileras, säger han.
Han menar att han inte har något behov av att fråga människor var de kommer ifrån vid rekryteringar. Det ska handla om kompetens.
Samtidigt poängterar han att TT tar hänsyn till livserfarenheter, som rötter i en annan kultur, när man tillsätter tjänster.
Ändå ser det ut som det gör på den redaktion där han har inflytande över rekryteringsarbetet.
QR: Borde inte era läsare kunna kräva att TT-redaktionen ska vara mer representativ för hur samhället ser ut?
- Nej. Jag har svårt att se att se hur TT som princip skulle kunna ha anställningsrutiner som gjorde så att redaktionen blev en avspegling av samhället. Då skulle vi behöva ta in barn för att kunna skriva om skolfrågor, svarar Anders Rhodiner.
Han menar att anledningen till att TT:s redaktion ser ut som den gör är att få sökande har en annan etnisk bakgrund än svensk. Han lägger ansvaret på journalistutbildningarna och säger att de är dåliga på att rekrytera studenter med utländsk bakgrund.
Anders Rhodiner anser inte TT:s rapportering i stort påverkas av att redaktionen nästan uteslutande består av etniska svenskar. Men det finns saker som han tycker att TT har misslyckats med.
- Vi har till exempel ofta skrivit för lite om ramadan. Ramadan berör ju hundratusentals svenskar.
Luis Abascal tror att det finns en risk att journalistkåren med TT i spetsen börjar ses som ett reservat för "det gamla Sverige". Det blir ett demokratiskt problem eftersom trovärdigheten riskeras, menar han.
- Cheferna får inte fastna i ett konservativt tänkande när det gäller rekrytering.
Hans konkreta råd till mediechefer är att använda avkodade ansökningar vid rekrytering, med ansökningar där namn och uppgifter om etnisk bakgrund tas bort för att hindra diskriminering.